På en 60 meter lång häll finns ett 15-tal skepp, 50 skålgropar och 1 hjul. Under ett skepp har någon huggt in runor.

Följande är hämtat ur ”De Bohuslänska runinskrifterna”:

I Utby, i Herrestads socken, Lane härad, nordväst om Uddevalla finns en runinskription på ett berg som vetter mot Hafstensfjorden, nära Utby Pålsgård. På detta berg finns också hällristningar, vilket naturligtvis aktualiserar frågan om samband mellan hällristning och runor.

Ristningen upptäcktes på 1870-talet och det är framför allt Sten Boije som har skrivit om den 1884. Hans bedömning är att runorna är påtagligt senare än hällristningen. Vad beträffar runorna kan de delas in i två grupper eller ord. Det första är asa, som kan vara genetiv av ‡ss och då betyda gudars, men det kan också vara grundformen av kvinnonamnet Asa (nusv Åsa) eller en form av ‡ss (nusv ås).

Så långt kommer man med rent grammatiska kriterier. Därefter kan man göra en trolig tolkning av sammanhanget. Den efterföljande rungruppen tycks vara fuuar. Stenens vittring gör det svårt att avgöra det exakta utseendet på tredje runan. Skulle det kunna utläsas som ß skulle vi få fußar. Om vi supplerar med k skulle man alltså få futark, benämningen på runalfabetet. Frågan är dock om man kan ta sig rättigheten att lägga till k för att t. ex. få den tilltalande läsningen gudars futhark.

Med stöd i de kunskaper om runinskriptioners lydelser som vi fått genom fynden på Bryggen i Bergen kan man leka med en annan tolkning. Asa skulle då tolkas Åsas och sedan skulle supplering med k inte göras utan vi skulle få fußar, vilket kunde tolkas som benämning på det kvinnliga könsorganet. Om hällristningen kan anses innehålla fruktbarhetssymboler skulle ju en anknytning de båda ristningarna emellan kunna finnas. Kanske har en runristare tolkat en hällristning?
Karl G. Johansson
Monica Johansson
Lena Rogström

I ”Tre socknar i Lane” kan man däremot läsa att det var en runkunnig Utbybonde som högg in runorna strax efter 1800-talets mitt...

««  Tillbaka till förra sidan